Vad är evangelierna?
Om du ger dig in i evangelierna för första gången, eller för tionde, kan du räkna med att bli överraskad på nytt. Jesus utmanar ständigt våra tankesätt och vänder upp och ner på våra föreställningar om Gud, oss själva och världen. Men innan du hoppar in i texterna är det hjälpsamt att förstå vad det är du ska läsa. De fyra evangelierna ger oss de tidigaste berättelserna om Jesus: om hans liv, död och uppståndelse. Men vad är egentligen ett ”evangelium” för sorts berättelse?
Vad är ett ”evangelium”?
Ordet ”evangelium” kommer från det grekiska ordet euangelion, som bokstavligen betyder ”goda nyheter”. I Nya testamentet handlar dessa goda nyheter om att Gud, genom Jesus Kristus, har gripit in i en trasig värld för att rädda människor från synd, skuld och död. Evangeliet är budskapet om att Guds rike har kommit nära genom Jesu liv, kors och uppståndelse, och att den som vänder sig till honom i tro kan få förlåtelse och ett nytt liv.
I Markusevangeliet beskrivs hur Jesus förkunnar att Guds rike är nära och kallar människor till omvändelse och tro på de goda nyheterna (Markusevangeliet 1:14–15). I Romarbrevet beskriver aposteln Paulus evangeliet som de goda nyheterna om Guds Son, Jesus Kristus, som genom sin död och uppståndelse visar sin makt att frälsa (Romarbrevet 1:1–4).
Evangelierna är därför inte bara historiska skildringar. De är vittnesbörd som förkunnar något avgörande: att Jesus är Frälsaren som dog på korset för våra synder och uppstod för att ge oss evigt liv. De vill både berätta vad som hänt och bjuda in läsaren att svara, att erkänna Jesus som Herre och följa honom.
Fyra kännetecken hos evangelierna
Evangelierna har fyra tydliga drag som gör dem unika jämfört med andra bibliska berättelser och vanliga biografier:
De väver ständigt in hela Bibelns berättelse i Jesus liv och historia.
De är uppbyggda för att visa vem Jesus är.
De framställer Jesus kors och uppståndelse som höjdpunkten i Guds frälsningsplan.
De ordnar händelserna på ett medvetet sätt för att lyfta fram olika sidor av Jesus person.
Kännetecken 1: Rotade i hela Bibeln
Evangelierna visar hur Jesus fullbordar Guds plan som löper genom hela Bibeln från Första Moseboken till Uppenbarelseboken. De kopplar Jesus ord och gärningar till Guds löften, Guds helighet, människans synd och behovet av försoning. Ibland citerar de Gamla testamentet rakt av, ibland antyder de motiv eller mönster.
Till exempel kopplar Matteusevangeliet Jesus helande av sjuka till profetior om en lidande tjänare som bär folkets sjukdomar och bördor (Matteusevangeliet 8:14–17 och Jesaja 53:4). På så sätt blir det tydligt att det Jesus gör, när han botar, förlåter och bär skuld, inte är lösryckta mirakel utan en del av Guds större frälsningsplan.
Evangelierna visar att Jesus inte bara kom för att undervisa eller inspirera, utan för att uppfylla det Gud lovat: att ta itu med syndens problem och öppna en väg tillbaka till Gud Fadern själv.
Kännetecken 2: Vem Jesus är
Evangelierna kretsar kring en huvudfråga: Vem är Jesus?
Ibland får vi svaret direkt, som när han kallas Guds Son, Herre och Messias (till exempel Markusevangeliet 1:1, Johannesevangeliet 20:31). Men ofta visar evangelierna hans identitet indirekt genom vad han gör och hur människor reagerar på honom.
Några exempel:
Under och mirakel som visar hans makt över sjukdom, naturkrafter, onda andar och döden (till exempel Markusevangeliet 4:35–41, 5:1–20, 5:35–43).
Undervisning och liknelser där Jesus talar med Guds egen auktoritet (Matteusevangeliet 7:28–29).
Vittnesbörd från människor vars liv blivit förvandlade (Johannesevangeliet 9:24–25).
Guds röst vid dopet och förklaringsberget, där han kallas Sonen (Markusevangeliet 1:11, Markusevangeliet 9:7).
Lärjungarnas frågor: ”Vem är han egentligen?” (Lukasevangeliet 8:25).
Motståndare som anklagar honom för hädelse när han förlåter synder (Markusevangeliet 2:5–7).
En romersk officer vid korset som utbrister att Jesus verkligen är Guds Son (Matteusevangeliet 27:54).
Allt detta är pusselbitar som visar samma stora bild. Jesus är mer än en lärare och profet. Han är Guds Son, Frälsaren som har auktoritet att förlåta synder och ge liv till dem som tror på honom.
Kännetecken 3: Korset och uppståndelsen i centrum
Alla fyra evangelier leder fram till samma punkt: Jesus kors och uppståndelse. Det är inte en tragisk slutpunkt, utan själva centrum och början för de troendes nya liv i honom.
Markusevangeliet ägnar en stor del av sin bok åt Jesus sista vecka i Jerusalem (Markusevangeliet 11–15). I Matteusevangeliet antyds tidigt att ledarna vill döda Jesus (Matteusevangeliet 12:14), och Jesus talar flera gånger om att han måste lida, dö och uppstå (till exempel Matteusevangeliet 16:21, Matteusevangeliet 17:22–23, Matteusevangeliet 20:17–19). Evangelierna visar att detta inte var ett misslyckande, utan en nödvändig del av Guds plan, det ögonblick då Jesus bär människans synd, tar straffet vi förtjänar och öppnar vägen till förlåtelse genom sin död, uppståndelse och seger.
Uppståndelsen är Guds bekräftelse på att Jesus offer är giltigt och tillräckligt (Lukasevangeliet 24:1–7, Johannesevangeliet 20:1–18). Jesus lever, och därför kan han frälsa alla som vänder sig till honom i tro, också idag.
Kännetecken 4: Medveten berättelseform
Evangelierna gör anspråk på att berätta verkliga historiska händelser, men de är inte skrivna som ”råa berättelseloggar”. Varje författare har valt, ordnat och kombinerat material med ett syfte: att visa vem Jesus är och vad hans kors och uppståndelse betyder för oss.
Mycket kort:
Matteusevangeliet betonar att Jesus är den utlovade Frälsaren och att hans uppståndelse bekräftar honom som kung över himmel och jord (Matteusevangeliet 28:18–20).
Markusevangeliet lyfter fram mysteriet kring Jesu identitet och visar hur hans verkliga storhet syns i hans lidande och kors (Markusevangeliet 10:45, Markusevangeliet 15).
Lukasevangeliet visar hur Jesus kom med frälsning för alla, fattiga, utstötta och icke judar, och hur evangeliet sedan fortsätter att spridas runtom i världen. Apostlagärningarna (Lukasevangeliet 4:18–19, Apostlagärningarna 1:8).
Johannesevangeliet framställer Jesus som Guds evige Son som blivit människa, och använder ”tecken” för att hjälpa läsaren att tro på honom och få evigt liv (Johannesevangeliet 1:1–14, Johannesevangeliet 20:30–31).
Hur ska man läsa evangelierna?
Det finns många sätt att läsa evangelierna, men här är tre praktiska nycklar som kan hjälpa dig att upptäcka mer av vem Jesus är och vad hans kors och uppståndelse betyder.
Tips 1: Leta efter upprepade ord och teman
Evangelierna är uppbyggda av många kortare berättelser: mirakel, liknelser, samtal, undervisning. Dessa ligger inte huller om buller, utan binds samman av återkommande ord, uttryck och motiv.
Fråga dig:
Vilka ord eller idéer upprepas i den här berättelsen?
Vad vill författaren säga om Jesus just här?
Hur hänger den här scenen ihop med de som kommer före och efter?
Exempel: En kedja i Lukasevangeliet
I början av Lukasevangeliet ser vi flera berättelser som alla kretsar kring Jesu identitet som Guds Son:
Jesus döps, och Gud kallar honom sin älskade Son (Lukasevangeliet 3:21–22).
Hans släkttavla kopplar honom tillbaka till Adam, ”Guds son” (Lukasevangeliet 3:23–38).
Djävulen frestar Jesus i öknen och ifrågasätter hans identitet som Guds Son (Lukasevangeliet 4:1–13).
Människor i hans hemstad undrar vem han egentligen är (Lukasevangeliet 4:16–30).
Demoner som drivs ut ropar att han är Guds Son (Lukasevangeliet 4:33–41).
Poängen är att Lukas visar oss att Jesus är Guds Son, men också att hans identitet ifrågasätts, misstros och avvisas. Samma fråga ställs indirekt till läsaren: Vem säger du att Jesus är?
Tips 2: Se hur människor reagerar på Jesus
Evangelierna säger inte alltid rakt ut hur vi ska reagera. I stället får vi se människor som tror, tvivlar, blir arga, ödmjukar sig, förkastar eller följer Jesus.
Efter varje kort berättelse kan du fråga:
Hur reagerar människorna på Jesus här?
Vad verkar driva dem, stolthet, rädsla, längtan, skam, tro?
Vad blir följden av deras respons?
Känner jag igen något av mig själv i någon av dem?
Ofta kommer evangelierna mycket nära vår egen verklighet. En del vill bara ha ett under, andra vill diskutera, några vill göra sig av med honom. Och någon faller ner och säger ”Min Herre och min Gud” (Johannesevangeliet 20:28).
Tips 3: Läs, läs om och läs om igen
Evangelierna är skrivna för att läsas om och om igen. För varje genomläsning upptäcker du nya detaljer, samband och djup i berättelsen om Jesus.
Läs långsammare ibland och stanna upp vid ett ord eller en vers för att djupdyka.
Läs snabbare ibland för att se helheten, sammanhanget och den röda tråden.
Gå sedan tillbaka till de ställen där du anar att Gud talar särskilt in i ditt liv.
Du kan inte få för mycket av evangelierna. De är skrivna för att forma dig över tid, ditt sätt att tänka, älska, förlåta, be och leva.
Slutsats: Evangelierna kräver ett svar
Evangeliernas författare har en tydlig avsikt. De vill måla en övertygande bild av Jesus så att du ska lära känna honom och följa honom. De är inte neutrala biografier, utan vittnesbörd om Guds goda nyheter, att Jesus dog för våra synder, uppstod från de döda. Och idag inbjuder oss till förlåtelse och ett nytt liv genom tro på honom.
Evangelierna berättar vad Gud har gjort i och genom Jesus Kristus för att människor ska svara med omvändelse, tro och efterföljelse. De är den mest allvarliga litteratur du någonsin kommer att läsa och samtidigt det bästa budskap du någonsin kommer att höra.
Genom dessa texter träder Jesus fram levande, kallar oss vid namn och bjuder in oss att följa honom. Hans ord och gärningar har kraft att forma oss till nya människor, förlåtna och förvandlade, om vi låter honom göra det.